tisdag 11 augusti 2009

Bläää...

Igår fick jag förlängt på min anställning. Så till den 31 oktober har jag anställning på Elitfönster AB.
Ett problem mindre att tänka på.
Idag började det en ny på utlastningen. Jag är första person till att lära upp.
Vilket betyder att det är rörigt, man inte hinner inte med det man ska göra och man få gå hem en timme senare än vad man ska..
Roligt? Nej, men pengar.

Jag har fått rida en fyra-åring ett antal gånger nu. En mysig häst som är lite att jobba med. Men Annelie måste nog allt hjälpa mig lite. :)

Igår var styrelsemöte och idag personalmöte.
Blev inte så mycket personalmöte, efter att hästarna sprang igenom staketet.
Ett styrelsemöte där Sanna tackar för sig och ett personalmöte utan henne känns för jävligt.
Att säga hejdå till henne igår kväll var fruktansvärt. Som jag grät i bilen sedan.
Hur ska jag klara mig utan henne? Ett helt år, ett helt jävla år.
Ingen att rida tillsammans med, ingen ordförande på U-sek mötena. Inga kollega på lördagar och ingen att prata med om alla problem.
Ett år är egentligen väldigt kort tid.
Och jag hoppas att även detta året kommer gå fort.

Det är ganska sorgligt att man tror att vännerna alltid är där. Och poff så ska dem iväg på annat håll. Det är först då man inser hur beroende man egentligen är av dem.
Det är skrämmande, det känns precis som om hela världen ska gå under.
Det känns som att både min ridning, knattelektion och U-sek kommer gå under.


Men detta är det som känns bäst för dig. Och det är klart att jag vill att du ska ha det så bra som möjligt. Jag är fruktansvärt glad att du tackade ja till utbildningen. Även fast vi kommer sakna dig något enormt här hemma.
Men det är bara för mig att kämpa vidare. Att trimmas själv av Tina, hålla igång U-sek och ta hand om barnen på lördagar.
För du kommer ju trots allt snart tillbaka.

Vi börjar bli stora nu, det är nog bara att inse det.
Det är otroligt läskigt.
Och du gör alldeles rätt, att göra det som känns rätt för tillfället.

Jag kommer sakna dig Sanna <3






1 kommentar:

  1. Åh vännen, nu sitter jag och lipar på jobbet! :'/
    Jag kommer sakna dig också, så himla mycket! Men jag vet att du klarar av det, du får hålla klubben och u-sek över ytan i ett år och sen kommer jag tillbaka och hjälper dig! <3 (och kanske blir det så att jag gör praktik hos Tina hela december = jag kan hjälpa till lite med lucian! :))
    Det kommer vara tomt utan dig, men vi måste hålla kontakten och prata med varandra. För jag måste höra allt skvaller om knattar, föräldrar och hästar! Och jag måste ha någon att prata med om hästarna där uppe!
    Lektionerna kommer bli jättebra, tänk vad mycket du kommer lära dig nu när ni är ännu färre! och du behöver aldrig tänka på att jag ska tjata till mig hoppning en gång i månaden så att du måste byta grupp ;)
    Det var så tungt att köra ifrån dig i måndags, jag kommer sakna dig <3

    SvaraRadera